Matería, Portalen och Abzû

Vi tog bilen in till Majorna och hälsade på. Jag tog en ny väg och körde på gator jag inte kört på femton år, på gator jag aldrig kört. Jag såg hus jag inte lagt märke till förut, husrader i glada färger som kulörtmässigt fick mig att tänka på Notting Hill. Det var skönt att se något nytt, något annat.

Jag parkerade och ringde på, gick fyra trappor upp och tittade på tavlor. Tittade på foto. Kände sorgen som en svepande hand över hjärtat. Vi tog en promenad. Himlen var blå om jag minns rätt. Det hängde röda saker i tyg från många fönster den här söndagen. 1 maj söndagen. Jag tyckte att det kändes hoppfullt att så många firade arbetarrörelsens internationella högtidsdag genom att flagga med något rött från fönster eller balkong. Det kändes rätt att vara i ett gammalt arbetarkvarter.

Majorna känns som hemma. Det är ju utan tvekan Göteborgs trevligaste område. Ett Söder i miniatyr. Speciellt kvarteren kring Mariaplan tycker jag är extra trevligt.

Bild lånad från http://prod.goteborg.episerverhosting.com/materia/

Vi tog en fika på Materia på Mariaplan. Jag satt och såg på blommorna som växte i rabatten utanför. Det var påskliljor som trängdes och i krukor bredvid fanns penséer. Jag satt en stund och tänkte på hur många korsningsformer människan tagit fram ur Viola-släktet. Kaffet var gott och restriktionerna följdes. Jag gick en runda på en antikaffär efteråt och spenderade trettio kronor.

På vägen tillbaka till lägenheten genade vi genom den här fina innergården.

Jag tänkte på flera olika personer som jag tycker ska bygga en sådan här portal. Det finns alltid för få portaler i livet tycker jag. Man vet aldrig vad som kommer att hända på andra sidan. Så sjukt spännande.

Körsbärsträden hade sin glansperiod men det har ni nog redan sett i era flöden.

På vägen tillbaka såg jag tre tomma lokaler som jag fantiserade om. Det kan jag aldrig låta bli. Idéerna kommer så fort jag ser utrymmen som inte nyttjas och tankarna drar iväg. Jag tycker att det är ganska härligt.

Vi handlade mat på Hemköp, lagade, åt och spelade Abzû en rätt lång stund. Det var skönt att simma djupt under havsytan och upptäcka vattenlevande fiskarter, sköldpaddor, bläckfiskar, valar och hajar i en färgexplosion utan större faror eller stressmoment. Det var väldigt lugnt och njutningsfullt att simma fritt där nere. Jag somnade nästan i soffan när det inte var min tur.

Det var en fin och vemodig dag som kom och gick i mitt liv och den inrymde ungefär alla känslor som finns, minus lycka och eufori.

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s