Vecka 26

Jag tänkte att det var lugnt, att det fanns gott om tid. När det var tio dagar kvar tills flyttlasset skulle gå kom jag på att det var hög tid att börja. Jag blev lite stressad när jag insåg att jag skulle tömma ner saker från en villa i flyttkartonger på tio dagar. För det var ju inte bara innehållet i en hundrafyrtiofem kvadratmeter villa, det var ju också från en musikstudio, ett garage, en friggebod, en förrådsbyggnad, en vind och en gigantisk trädgård som saker skulle tömmas, fixas, trimmas och packas. 

Jag var irriterad när jag började riva ner studsmattan, skruvarna satt satans hårt, men irritationen var egentligen stress. Sedan tänkte jag på alla utrensningar jag gjort genom åren, tänkte att det var lyckosamt just nu att jag inte gillar för mycket prylar, att det var bra att prylar äter min energi så att jag redan gjort mig av med så mycket. Jag hämtade upp fyrtio flyttkartonger och tömde några skåp och det kändes bra. Jag tänkte att jag jobbar effektivt och koncentrerat under tidspress. Om åtta dagar kommer några av de människor som betyder mest i mitt liv som bärhjälp och med en lastbil som vi hyrt. Jag känner mig lugn igen. Det ska bli soligt i veckan och jag planerar att hänga så mycket som möjligt på vår altan. Jag kommer sakna den. Eller nä. Jag är oftast inte en person som saknar. Men jag tänker njuta av den så länge jag kan. Mellan soltimmarna ska jag fylla lådor med saker vi tror att vi behöver. Det ska bli kul att flytta. Jag är tycker om att stänga dörrar. Det betyder att nya öppnas. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s