Vecka 2

Ett sista kippande andetag och så övergick 2019 i 2020. Jag skålade alkoholfritt för tionde året i rad och det gick bra. Alldeles utmärkt faktiskt. Alkohol är sällan lösningen. Jag gillar inte berusade människor. Jorden smällde högt när klockan slog men himlen förblev mörk här ute. Det fanns ingen fest jag hellre hade velat gå på än den fest det är att stanna hemma. Vi spelade favoritlåtar och kort tills klockan slog tolv. Jag hade inte någon direkt lust att summera året som gått fast jag gjorde det lite kvickt ändå och insåg att tre fjärdedelar faktiskt varit riktigt bra. Det var bara det sista kvartalet som kvalade ut. Fast hur summerar en ett år egentligen? Är det i platser, framgångar, saker och upplevelser eller är det i allt däremellan. Alla de dagar som kom och gick och inget särskilt hände mer än att en knegade på och det blev nästa dag.

Så hur var mitt år egentligen? Ja, det var högt och lågt. Det var drömmar som uppfylldes och drömmar som krossades. Det var lyckoskrik över trädgården och det var tårar hopsjunken på golvet. Det var idealiserat och oflitrerat, lugnt och kalabalikartat, njutbart och smärtsamt. Ungefär så som de flesta åren är. Ungefär så som livet är. Men nu är det tack och adjö till 2019. Bye bye, vi ses aldrig mer igen. Nu är det dags för nya mål och nya tag och full fart framåt fast kanske ändå inte full fart utan mer lagom fart. Jag ska starta upp nya projekt och bli bättre på att skratta motgångarna i ansiktet. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s