Tankar

Vecka 43

1978 besteg alpinisten Reinhold Messner Mount Everest. Han blev den första människan som klättrade till toppen via Sydpasset och Sydostkammen utan att använda syrgas. Två år senare tog han sig till den tibetanska sidan av berget och klättrade till toppen helt ensam, återigen utan syrgas. Han har berättat efteråt att han hela tiden hade svåra smärtor och att han aldrig i sitt liv varit så trött som då. I sin bok The Crystal Horizon beskriver han hur han kämpade sig uppför de sista meterna till toppen och jag älskar de här raderna:

”När jag vilar känner jag mig helt livlös, bortsett från att det svider i strupen när jag andas… Jag kan knappast fortsätta. Ingen förtvivlan, ingen lycka, ingen oro. Jag har inte förlorat kontrollen över mina känslor, det finns faktiskt inga känslor mer. Jag består enbart av vilja. För varje meter rinner även viljan ut i en ändlös trötthet. Då tänker jag ingenting. Jag låter mig falla och ligger bara där. Under en obestämd tidrymd förblir jag fullkomligt obeslutsam. Sedan tar jag några steg igen.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s