Tankar

Vecka 12

Jag fick ett tips av en kvinna en gång under en period när jag var väldigt ledsen. Hon bad mig att tänka att alla kvinnor i mängder av generationer (inte nödvändigtvis min) stod bakom mig och höll min rygg. Jag var trasig och skulle släppa en explosiv bomb som jag burit på i väldigt många år. Hon sa åt mig att känna den kraft som strömmade bakifrån, kraften från mängder av kvinnor som levt livet innan mig. Det var sommar och varmt i rummet. Ljum vind blåste in genom ett öppet fönster och rörde stillsamt vid en tunn gardin. Jag svettades ymnigt och tårar rann i ansiktet. Mina bara fötter stod tunga mot trägolvet och bar upp kroppens belastning. Jag kände hur min farmor stod som en urkraft alldeles bakom mig. När jag vred på huvudet såg jag de andra. Stabila och stadiga stod de där rätt upp och ner, fötterna lätt isär, armarna hängande längs med sidorna, blicken fäst framåt. Det var ett hav av kvinnor som stod helt stilla och hade sin uppmärksamhet riktad mot mig. Jag var plågad och min puls var ganska hög men jag minns hur min rädsla stegvis försvann. Hur tyngden lättade undan för undan. Den kraften jag till slut kände där och då var svindlande. Kärleken och tryggheten och den enorma styrkan som alla de här universums kvinnor tillsammans besatt var magisk att ha i ryggen när jag själv skulle våga gå framåt. Jag återkommer ofta till just det ögonblicket. 

Alla kämpar med något. Jag rekommenderar er som har en tuff period att visualisera den här bilden. Känn styrkan av alla de kvinnor (eller män) som kämpat innan dig. Du är inte ensam. Det blir bättre. Håll ut.

Foto: pixabay.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s